Köp biljett
Experimentet DNA

DNA

DNA är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen eller arvsmassan i samtliga av världens kända organismer.

DNA, eller dioxyribosnukleinsyra, bär på varje individs arvsanlag. Det betyder att varje individs DNA bestämmer hur hen kommer att se ut och hur hen kommer att kunna anpassas till omgivningen. Man kan säga att DNA styr alla funktioner i kroppen och är knutna till proteiner som DNA kodar.

I alla kroppens celler finns identiska kopior av DNA. De olika proteinerna i DNA ger olika förmågor, som exempelvis att ett protein ger brun ögonfärg medan ett annat ger blå. Proteiner styr också många osynliga egenskaper som man kan bära på i sitt DNA.

Proteinerna tillverkas inuti cellerna. För att rätt proteiner ska skapas behövs en beskrivning, eller ett recept. Receptet för ett visst protein hittas på din DNA-molekyl. Det är de olika stegpinnarna på stegen som avgör hur proteinerna ska byggas upp. Varje stegpinne består av två av dessa fyra ämnen:

  • A = Adenin
  • T = Tymin
  • C = Cytosin
  • G = Guanin

De är kemiska byggstenar som kallas kvävebaser. De kemiska byggstenarna kombineras på följande vis: A och T finns alltid i samma par medan G och C alltid förekommer tillsammans som stegpinnar. Ordningen på de olika stegpinnarna skapar receptet på ett specifikt protein. Receptet skickas från cellkärnan ut till cellen. Sedan tillverkas proteinet och transporteras dit det behövs. Proteiner ingår i enzymer som bryter ner fetter eller socker i kroppen, och i många hormoner.

DNA-molekylen består av två långa polymerer, i en människa cirka två meter, vilken lindas runt varandra till en helix. De långa delarna kallas polymerer och hålls samman med nukleoider, stegpinnarna. Man brukar kalla dessa två delar för DNA-molekylens ryggrad.

I cellerna arrangeras DNA i långa strukturer som kallas kromosomer. Innan cellerna delar sig fördubblas kromosomerna i en process som kallas replikation. Informationen kan på så vis bevaras i båda de resulterande cellerna.

I de celler som bygger upp människokroppen finns det mesta av DNA:et i en cellkärna. En mindre del återfinns dock ofta i cellens mitokondrier eller kloroplaster. I kromosomerna finns proteiner som packar och organiserar kromosomen, de ser till att de långa DNA-spiralerna är uppsnurrade. Graden av uppsnurrning styr och reglerar hur generna uttrycks. Ett exempel på det är att när spermier bildas packas DNA kompaktare, så det blir inaktivt i spermierna. Väl inne i ägget blir packningen lösare så att DNA kan användas igen.

Dela sidan:

Våra samarbets­partner