Pulsoximetern
Här kan du undersöka hur fort din puls slår och hur mycket syre det finns i ditt blod. Mängden syre brukar ligga på över 90 procent hos en frisk person. Pulsfrekvensen och syremättnaden är beroende av varandra. Vad händer om du springer och rör dig och sedan testar igen?
Pulsoximetrar används inom vården för patientövervakning, för att kontrollera syremättnaden i patientens blod. Den används också inom flyget för att minska risken för olyckor och kontrollera när tryckkompensering behövs.
Idrottare kan använda en pulsoximeter när de förbereder sig inför idrottsprestationer med höghöjdsträning. Det är oftast idrottare som sysslar med långdistanslöpning och längdskidåkning, som kräver uthållighet. När idrottaren tränar på hög höjd där luften är tunn bildas fler röda blodkroppar i benmärgen, vilka kompenserar den tunna, syrefattiga luften. Man kan också utföra konstgjord höghöjdsträning där man skapar lägre lufttryck med hjälp av luftpumpar.
Pulsoximetern kan sättas på örat, tårna, näsan eller vanligast på ett finger. I pulsoximetern finns två olika lysdioder som belyser kroppsdelen med två olika våglängder:
- Rött ljus (660 nanometer)
- Infrarött ljus (940 nanometer)
Dioderna har frekvensen 30 Hz. Det innebär att de blinkar 30 gånger per sekund. Pulsoximetern jämför hur mycket ljus av de olika våglängderna som tas upp vid pulsslag och mellan pulsslag. Om du har nagellack på dig kan det försvåra mätningen.
