Köp biljett
Ett barn tittar på en modell av ett foster

Från ägg till nyfödd

Välkommen att följa fosterutvecklingen fram tills dess att vi föds! Modellerna är delvis "hands on" och går att undersöka tillsammans.

En månad gammalt embryo

Början till moderkakan, där fostrets blod hämtar näring och syre från moderns blod, kan ses på modellen av ett en månad gammalt embryo.

Moderkakan växer efter hand för att motsvara fostrets syre- och näringsbehov. Under den första månaden sker en hektisk celldelning med utveckling av olika celltyper i embryots organ. Man kan även se en tydlig början till ryggrad och hjärna. De flesta organsystemen bildas lite senare, i sjätte veckan efter befruktningen. Embryot liknar nu en människa och kallas för foster. Det svävar tyngdlöst i vätska inuti fosterhinnor, skyddat mot stötar och tryck.

Tredje och fjärde graviditetsmånaden

Fostret kan nu gripa med händerna och sparka med fötterna.

Fjärde och femte månaden

Nu har hörseln utvecklats och fostret kan höra. Ungefär samtidigt kan kvinnan känna fostret röra sig.

Tvillingar

Tvillingarna i modellen är tvåäggstvillingar. De utvecklas utifrån två mogna ägg som blivit befruktade. Varje tvilling har en egen moderkaka med egna fosterhinnor. Tvåäggstvillingarna är inte mer lika varandra än två vanliga syskon.

Sjätte graviditetsmånaden

Nu är fostrets organsystem funktionsdugliga och fostret växer framförallt i storlek fram till förlossningen.

Förlossningen

Ett normalt havandeskap brukar beräknas till 284 dagar räknat från sista menstruationens första dag.

När förlossningen sätter igång vid en normallång graviditet har livmoderns längd ökat från sju till trettio centimeter, och från 60 till 1100 gram i vikt. Livmodern innehåller nu även cirka en liter fostervatten. Den sammanlagda vikten, inklusive fostret, är cirka fem-sex kilo.

Musklerna i livmodern sträcks ut alltmer vartefter fostret växer, vilket leder till en ökning av spontana muskelsammandragningar mot slutet av graviditeten. Sammandragningarna gör magen spänd som en boll. Det är livmoderns sätt att förbereda sig inför kraftansträngningen att pressa ut fostret. Man vet inte säkert vad som startar förlossningen men troligtvis är den hormonellt knuten till fostrets utveckling.

Öppningsskedet

Öppningsskedet varar i cirka 12-18 timmar för en förstföderska, men den är ofta kortare för en omföderska. Under öppningsskedet utvidgas livmodern långsamt. Livmoderns sammandragningar pressar barnets huvud (eller stjärt om barnet ligger i säte, det vill säga med stjärten nedåt) ner mot livmoderhalsen. Huvudet fungerar som en kil och utvidgar livmoderhalsen. Benen i bäckenringen ökar i omfång på grund av att ledband och ligament tänjs ut.

Utdrivningsskedet

När livmoderhalsen är tillräckligt utvidgad kan modern hjälpa till att krysta ut barnet. Förutom livmoderns krystvärkar kan modern ta i med magmusklerna och diafragman för att pressa barnets huvud över tröskeln – delvis livmoderhalsen och vaginan. Detta skede kan ta allt från 10 minuter till några timmar och är tungt för mamman och säkert också för barnet. När huvudet har passerat denna den trängsta delen av förlossningskanalen, går resten lättare.

Efterbördsskedet

Några minuter efter att barnet har fötts pressas moderkakan med fosterhinnorna ut. Det kallas för efterbörd. Barnmorskan kontrollerar att moderkakan är hel och att ingenting sitter kvar och orsakar infektion. Muskelsammandragningarna i livmodern stänger av moderns blodkärl så att blodförlusten ska bli så liten som möjligt.

Det tar cirka en månad efter förlossningen innan livmodern är läkt. Det märks på avslaget, vätskan som rinner från livmodern efter förlossningen. Livmodern fortsätter att dra ihop sig, för att till slut återgå till den storlek den hade innan graviditeten – som ett litet päron.

Vill du testa hur det känns att vara gravid i sjunde månaden? Prova experimentet Gravidmagarna!

Dela sidan:

Våra samarbets­partner