Myra

Flitig som en myra

Myror är insekter – närmare bestämt gaddsteklar. Deras närmaste släktingar är bin och getingar. De är eusociala vilket innebär att de lever i mycket välorganiserade samhällen som kan bestå av flera miljoner individer.

Utseende och egenskaper

Myror är vinglösa utom under svärmningen (parningstiden) då hanarna och de blivande drottningarna av de flesta arter under en kort tid har vingar. Det finns omkring 22 000 myrarter och de lever på Jordens alla kontinenter utom på Antarktis. 12 000 av dem har beskrivits och fått vetenskapliga namn.

Myror varierar i storlek från 0,7–40 mm beroende på art och kasttillhörighet. Trots att de är små är de så många att de utgör 15–25% av den totala biomassan av alla landlevande djur. En drottning kan leva 12–45 år beroende på art medan arbetarna lever i några månader till några få år. Hanarna, som kallas drönare, lever bara några veckor. Myror kommunicerar med doftämnen (feromoner). De kan se, känna, lukta och smaka men de har inget hörselsinne. De lägger istället ut kemiska spårsignaler när de vill visa andra medlemmar i samhället vägen från boet till en födokälla.

Reproduktion

Beroende på art består ett myrsamhälle av en eller flera drottningar som lägger ägg. Resten av individerna utgörs under större delen av året av sterila arbetare som alla är honor. Arbetarna är indelade i storleks- och åldersgrupper (kaster) med olika uppgifter i samhället. Under en kort svärmningstid finns det också bevingade hanar och blivande drottningar som hos de flesta arter också har vingar.

Föda och fångst

Vuxna myror äter nektar från blommor och socker från bladlöss. Larverna matas med insekter, maskar och andra ryggradslösa djur. På en enda sommar kan myrorna i en stor stack släpa hem ca två miljoner småkryp. Myror gör därför stor nytta som skadedjursbekämpare. En arbetarmyra sover bara ca en minut åt gången 250 gånger per dygn. Det är mindre än 5 timmars sömn per dygn. Resten av tiden arbetar hon flitigt som en myra.