Honungsbi

Ovärderlig pollinerare

Det finns tusentals arter bin och de förekommer i alla världsdelar utom Antarktis. Det är främst honungsbiet som vi människor använder som tambi för honungs-produktion. Honungsbin räknas till de sociala insekterna eftersom de bildar samhällen. Ett bisamhälle består av en drottning, 200–300 drönare och upp till 90 000 arbetsbin. Drottningen är den enda i bisamhället som kan lägga befruktade ägg. Arbetsbina är också honor men de är sterila. När den gamla drottningen i ett samhälle är 2–5 år börjar hennes äggproduktion minska. Arbetsbina gör då i ordning en eller flera rymliga drottningceller för några av äggen. När ägget kläckts matas larven med extra näringsrik mat och vårdas ömt av arbetsbina som också värmer drottningcellen extra under puppans utveckling. 15–17 dygn efter äggets läggning kryper den färdiga drottningen ur puppan. Om den gamla drottningen är kvar dödar hon henne om inte arbets-bina redan gjort det. Hon dödar även eventuella andra nykläckta drottningar.

Reproduktion

När den nya drottningen är en vecka gammal flyger hon i väg och parar sig med 10–25 drönare (hanar) från andra bisamhällen för att sedan återvända till bikupan. Hon kan därefter lägga upp mot 3 000 ägg per dygn. Hon sparar drönarnas sperma i en särskild sädes-behållare och avgör när ett ägg läggs om det ska befruktas eller inte. Det är bara uppmatningsfodret och äggkammarens storlek som avgör om ett befruktat ägg ska bli arbetsbi eller drottning. Detta bestämmer arbetsbina.

Utseende och egenskaper

Drottning och arbetsbin har en gadd till försvar. Den är ett modifierat äggläggningsrör och står i förbindelse med en giftkörtel. Drönarna saknar gadd och kan inte stickas.

Föda och fångst

Födan består av nektar och pollen som bina samlar från blommande växter. När de gör detta för de samtidigt pollen. Bin är därför oerhört viktiga för många växters fortlevnad och helt nödvändiga för att vi människor ska kunna odla många av de frukter och grönsaker vi är beroende av.