Växtcell

En växtcell är lite mer avancerad än en djurcell – den innehåller fler organeller och är också större.

Växtceller har en cellvägg, vilket är en viktig skillnad mot de flesta djurceller. Cellväggen ger stadga och stöd åt cellen och fungerar lite som ett skelett för växten. Den är uppbyggd av cellulosa, som är den vanligaste organiska substansen i naturen. Växtcellen kan också producera eget socker med sitt klorofyll.

Växtcellen har en cellkärna, där cellens DNA ligger packad. DNA avgör vilken slags protein som produceras i ribosomerna. För att cellen ska kunna producera protein behövs energi, som cellen får genom att förbränna druvsocker. Det sker i cellens mitokondrier och kallas cellandning.

Om något går fel, och främmande kroppar kommer in i cellen, tar cellens lyosom hand om det genom att omsluta den främmande kroppen och bryta ner den.

En växtcell har vakuoler, som är en vätskefyllda blåsor med olika salter och syror som är lösta i vatten. Vakuolerna i växtens celler är viktiga för att den ska behålla sin struktur. Om växten är uttorkad innehåller vakuolerna för lite vatten, därför ser växten ihopsjunken och vissen ut när den fått vätskebrist.

Växtcellens olika beståndsdelar kallas för organeller och var från början encelliga organismer, eller prokaryoter. Dessa är av olika slag, beroende på vad cellen de sitter i har för funktion i växten. I växtens gröna delar finns kloroplasterna. Kloroplasterna innehåller det gröna färgämnet klorofyll. Det är i kloroplasterna som fotosyntesen sker.