DNA
Köp

DNA

Plan4,CellSkapt
Är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen eller arvsmassan i samtliga av världens kända organismer.

DNA, eller dioxyribosnukleinsyra, bär på varje individs arvsanlag. Detta betyder att varje individs DNA bestämmer hur hen kommer att se ut och hur hen kommer att kunna anpassas till omgivningen. Man kan säga att DNA styr alla funktioner i kroppen och är knutna till proteiner som DNA kodar. I alla celler i kroppen finns det identiska kopior av DNA. De olika proteinerna i DNA ger olika förmågor som till exempel att ett protein ger brun ögonfärg, medan ett annat ger blå. Proteiner styr också många osynliga egenskaper som man kan bära på i sitt DNA. Proteinerna tillverkas inuti cellerna. För att rätt proteiner ska skapas, behövs en beskrivning eller ett recept. Receptet för ett visst protein hittas på din DNA-molekyl. Det är de olika stegpinnarna på stegen som avgör hur proteinerna ska byggas upp. Varje stegpinne består av två av de fyra ämnen som finns nedan.

De är kemiska byggstenar som kallas kvävebaser:

A = Adenin
T = Tymin
C = Cytosin
G = Guanin


De kemiska byggstenarna kombineras på följande vis; A och T finns alltid i samma par medan G och C alltid förekommer tillsammans som stegpinnar. Ordningen på de olika stegpinnarna skapar receptet på ett specifikt protein. Recept skickas från cellkärnan ut till cellen. Sedan tillverkas proteinet för att sedan transporteras dit det behövs. Proteiner ingår i enzymer som bryter ned fetter eller socker i kroppen, eller i många hormoner.

DNA Molekylen består av två långa polymerer, i en människa cirka 2 meter, vilken lindas runt varandra till en helix. De långa delarna kallas polymerer hålls samman med nukleoider, stegpinnarna. Man brukar kalla dessa två delar för DNA molekylens ryggrad. I cellerna arrangeras DNA i långa strukturer som kallas kromosomer. Kromosomerna fördubblas i en process som kallas replikation innan cellerna delar sig. Informationen kan på så vis bevaras i båda de resulterande cellerna. I de celler som bygger upp människokroppen finns det mesta av DNA:et i en cellkärna. En mindre del återfinns dock ofta i cellens mitokondrier eller kloroplaster. Inom kromosomerna finns proteiner som packar och organiserar kromosomen, de ser till att de långa DNA-spiralerna är uppsnurrade. Graden av uppsnurrning styr och reglerar hur generna uttrycks. Som till exempel att när spermier bildas packas DNA kompaktare så det blir inaktivt i spermierna. Väl inne i ägget blir packningen lösare så att DNA kan användas igen.